”Att tillverka hårdvara är en helt annan beast.”

Utan en enda krona i riskkapital har Zaid Saeeds bolag Scalinq vuxit till en internationell aktör inom kvantindustrin. Han har fått pris från kungen – och är med och revolutionerar alltifrån logistikkedjor till hur vi tar fram nya material och mediciner.

Zaid Saeed kom till Sverige som elvaåring på flykt från kriget i Irak tillsammans med sin familj. Han växte upp i Bergsjön i Göteborg och läste teknik och ekonomi vid Chalmers tekniska högskola. För fyra år sedan grundade han bolaget Scalinq som utvecklar hårdvara för kvantdatorer. 

Medan stora delar av världen försöker bygga själva kvantdatorn har Scalinq valt att fokusera på några av de tekniska problemen som måste lösas för att kvantdatorer överhuvudtaget ska kunna skalas. Och på bara några år har bolaget gått från ett litet team till en internationell aktör inom kvantindustrin. Zaid har också utsetts till Årets unga pionjär och mottagit priset av kung Carl XVI Gustaf. 

– Scalinq är nu en nyckelspelare i kvantdatorindustrin där vi levererar teknologier som tar industrin närmare kommersiella kvantdatorer. Våra produkter finns på fem kontinenter och vi är ett av de mest etablerade varumärkena globalt i branschen, säger Zaid Saeed.

Under en kväll med BLING och organisationen I am in delade han med bland annat med sig om vikten av att välja rätt medgrundare och team, hur han klarat att bygga bolag utan riskkapital – och varför kvantdatorn kan bli nästa industriella revolution.

Om vi spolar tillbaka – innan SCALINQ, Chalmers och entreprenörskap – vem var Zaid som växte upp i Bergsjön?

– En nyfiken, rastlös unge som ville vara med på allt som storebröderna gjorde. Jag är yngst av fem syskon och ville alltid hävda mig. Jag kunde inte sitta still och jag grejade med saker hela tiden. En dag när jag var 12-13 år hittade jag delar till en dator i ett återvinningsrum, jag googlade fram vad det var för något. Jag hittade fler delar, byggde ihop datorn och sålde den med vinst. Sedan fortsatte jag att bygga och sälja datorer. 

Vad drömde du om då?

– Jag tror inte jag hade någon direkt dröm. Jag tog varje dag för vad det var och försökte maximera dem. Ju mer jag lärde mig om datorer, desto mer gillade jag det. Då kom så småningom tanken på att läsa teknik och bli ingenjör.

Hur förklarar du vad en kvantdator är för den som inte kan något om tekniken?

– Den utför matematiska beräkningar på fundamentalt annorlunda sätt än våra vanliga datorer. Istället för att representera information med ettor och nollor har den helt andra byggstenar. Tack vare att den lagrar information på ett annat sätt kan den lösa utmaningar parallellt istället för i sekvenser – du får svar direkt. Den är väldigt bra för optimeringsproblem men det är inte en dator du kommer ha i bakfickan och vi kommer inte att streama youtube på den. Den behöver komplexa förutsättningar för att fungera. 

När finns en fungerande kvantdator?

– Det satsas stort såväl i Kina som i USA vilket gör att tidslinjen kortas ner. Så år 2029- 2030 skulle jag säga.

Varför borde vanliga människor bry sig om att den här tekniken utvecklas?

– Kvantdatorer kommer att revolutionera hur vi framställer ny medicin, optimerar våra logistikkedjor och tar fram nya och unika material. Användningsområdena är oändliga. 

Hur blev det just ett bolag inom kvantindustrin för dig?

– Jag ville jobba med något som hade stor inverkan på världen. Jag pratade med tre olika forskarteam. Det sista gänget var forskare inom kvantfysik på Chalmers och det sa bara klick. Jag bestämde mig för att bygga det här bolaget med dem. Från den dagen har jag varit som en svamp och lärt mig om kvantfysik av de forskarna. Det gäller att “obsessa” om ditt område. Och det är väldigt viktigt att jobba med rätt människor, att lita på varann. 

Vad krävs för att ta avancerad forskning från laboratoriet och göra den till en produkt som kunder vill betala för?

– I vår industri är trovärdighet allt. Det är fysiker, nördar, vetenskapsmän du möter, även på business-sidan Helst ska du tidigt ha en referenskund som säger att ni gör det bra. När vi startade ville ingen köpa vår produkt, alla ville bygga motsvarande själva. Så vi var tvungna att jobba mot trenden. Att göra vår produkt anpassningsbar utifrån varje kund, blev nyckeln. Vi byggde in det i vår process.

Vilka lärdomar har du fått genom att saker faktiskt har gått fel?

– En av lärdomarna från mina år med bolaget hittills är det här: Att tillverka hårdvara är en helt annan beast! När fel uppstår så går det inte att åtgärda dem med en mjukvaruuppdatering eller en patch. Varje komponent som lämnar anläggningen – ända ner till de klistermärken som ligger i förpackningen – måste ha ett tydligt syfte och vara kontrollerade. Allt förmedlar ett budskap och kan utgöra en potentiell felkälla. Därför ligger ett hårdvaruföretags största konkurrensfördel inte bara i själva produkterna vi bygger, utan i den erfarenhet som ackumuleras genom att misslyckas och integrera lärdomar i nästa revision.

Scalinq har vuxit på ett annat sätt än många andra deeptech-bolag: utan att ta in riskkapital?

– Jag och mina medgrundare jobbade utan lön i ett år. Vi försökte landa vår första kund snabbt, få validering. Det var riktigt tufft. Det kostade en hel del att bygga vår första produkt så vi gick till banken och tog ett lån. Vi var personligt skyldiga att återbetala lånet om bolaget  gick omkull. När vi sålde vår första produkt, betalade vi av lite på lånet men vi hade också lärt oss att bästa stället att synas på var en konferens i USA, i Las Vegas. Vi la 60 procent av alla pengar från försäljningen på att åka dit för att visa upp vår produkt. Vi tog en stor risk men det lönade sig. Vi ville hålla bolaget rent – undvika riskkapital och den påverkan som följer med det. Scalinq är snarare byggt av nördar som vill åstadkomma något stort i världen. 

Du har medarbetare som i många fall har betydligt djupare specialistkunskap än du inom sina områden. Hur leder du dem?

– Jag försöker lära mig det mesta för att kunna föra en dialog och vara ett bra bollplank. En sak som gett positiv feedback från medarbetare är också att jag ställer frågor som leder in deras hjärnor i nya tankebanor. Frågor är det bästa sättet att leda. Och över tid, att bygga upp medarbetares självledarskap.

Vad är ditt tips till den som har en idé men saknar investerare, nätverk eller färdig produkt? 

– Många är måna om att inte säga högt om sin idé av rädsla för att någon ska sno den. Men att bolla med någon annan hjälper dig mycket mer än det skadar dig. Det är ett väldigt bra första steg. När du landat i att du faktiskt har en intressant, gångbar idé, kolla då direkt efter ett team, på människorna som skulle kunna vara intressanta, och intresserade av att bygga bolaget med dig.

Vilket råd ger du till den som letar medgrundare?

– Att välja medgrundare är bland det viktigaste du gör. Ni får gärna ha samma tankesätt, och som i mitt fall hade vi båda en vilja att påverka på ett högre plan. Vi kände en snabb tillit till varann. ”Den här personen kan jag jobba genom nätter med”, kände jag. Det är inte samma sak som att bli bästa vänner. 

Du tipsar också om att bygga upp magkänslan för att fatta beslut i bolaget?

– Ja, träna på att lita på din magkänsla och bygg upp ett självförtroende som hjälper dig att följa den. Det blir som en muskel du tränar, som formel 1-förare som övar upp sina instinkter. Det är otroligt många beslut du ska fatta i ditt bolag, särskilt i början. Det gäller att inte bli handlingsförlamad och vänta på alltför mycket underlag.

Du har hunnit bygga ett internationellt bolag, växa teamet och få flera erkännanden. Har din egen definition av framgång förändrats? 

– Jag tror inte jag hade en vision av framgång förut. Men mitt livs mål har blivit kristallklart för mig. Och allt som tar mig ett steg närmare det är framgång.  

Vad är det där kristallklara målet?

– Att alltid jobba med forskning som lämnar gott avtryck på världen, något som ska leva bortom min livslängd. Att ha den känslan jag har nu, att jag är på rätt kurs och kan göra skillnad. Vardagen kan vara dassig som fan, men det är otroligt belönande att reflektera och känna att det jag gjort under dagen gör nytta på ett stort plan. Det har en inverkan på ett större plan. Framöver vill jag även kunna investera i andra duktiga entreprenörer.