“Framgång föder framgång”

Vad övertygar investerare att satsa på ditt bolag – och vad är dealbreakers? Och vad krävs för att ta ditt bolag till nästa nivå?

Frågorna från publiken tog aldrig slut när entreprenören och investeraren Firas Mohamad gästade BLING i Malmö.

Firas Mohamad startade sitt första bolag vid 21 års ålder, han jobbade nätter på ett internetcafé och byggde sin verksamhet på dagarna. På tre år växte bolaget till över 200 anställda. Sedan kom krisen och bolaget stod på randen till konkurs. Firas valde att inte ge upp, han byggde upp det igen, vände det till ett lönsamt bolag och sålde det. Sedan dess har han fortsatt framåt som investerare och aktiv ägare genom Great Invest, med en portfölj av bolag inom kommunikation, IT och livsstil.

Under samtalet med BLING:s Rami Almudafar delade Firas Mohamad med sig av sina tankar om konsten att sätta upp mål, vikten av att inte ge upp och hur framgång föder framgång.

Om vi backar bandet till din uppväxt, såg du företagande och entreprenörskap runt omkring dig eller föddes drivet ur något helt annat?

– Min familj kom till Sverige i slutet av 1980-talet, när jag var 6-7 år gammal. Vi bodde först på en flyktingförläggning i Kramfors i norra Sverige. Sedan flyttade vi till Malmö och här växte jag upp. Och på mitt gymnasium fanns en utbildning i internationell ekonomi, som lockade mig. Jag hade inget tydligt mål på gymnasiet, ingen klar bild av framtiden eller vad jag ville göra. Men jag tyckte mycket om teknik och byggde min egen dator. Så var det på den tiden man köpte en låda och byggde ihop den själv, som dagens gamingdatorer.

Du skaffade dig ett extrajobb på en datorbutik?

– Ja, jag mejlade dem och de tyckte att det jag skrev var kul så jag fick komma på intervju och fick extrajobbet. Efter studenten gick jag till en telekombutik, knackade på och sa ”jag skulle vilja jobba här, har ni ett jobb?” 

Där fick du en viktig lärdom?

– Ja, jag var bra på att prata med kunderna och jag tyckte att jag var den bästa säljaren. Så kom chefen och ville säga upp mig. ”Du städar inte, tömmer inte papperskorgarna”. Det där att jag behövde se extrasaker och ha koll på vad som förväntades av mig – det blev en aha-upplevelse. Du måste visa framfötterna, gör inte bara det minsta du behöver göra, eller det som någon säger att du ska göra. Tänk på och gör alltid det där extra, såväl i privata relationer, som på jobbet – inte minst med kunder. Den som gör det lilla extra får mycket mer tillbaka. 

Hur vågade du gå från anställd till att starta eget företag?

– Jag har aldrig haft någon stor tröskel när det gäller att starta bolag. Pappa gick från den ena startup-grejen till den andra. I Mellanöstern finns det inte en stor tjänstemannakultur, många gånger startar du en business och sätter igång och jobbar. 

Vad var din första business?

– Det första var ett internetkafé i Landskrona, vi jobbade många timmar och sena kvällar. Så extremt olönsamt, haha, men vi lärde oss mycket. Jag jobbade i telekombutiken på dagarna och drev internetkafé på kvällarna. Som ung klarade jag det. Då finns det tid och ork, innan man har familj.  

Du började också på universitetet i Lund men det var inte där du hittade din motivation?

– Ja, jag började plugga på universitet i Lund men jag var så extremt omotiverad eftersom jag inte hade syftet klart för mig. Har du inte ett klart mål är det smart att börja jobba och känna på arbetsmarknaden parallellt med studierna, istället för att sitta och scrolla. Det hjälper dig att upptäcka vad du trivs med. 

Att ha ett tydligt mål och att ”go the extra mile” återkommer du till här?

– För mig blev det uppenbart på ett av mina första jobb där jag hade provision: om jag har ett tydligt mål och är jag beredd att kämpa och hela tiden gör det lilla extra, så går det bra. Jag maximerade min tid och tjänade ihop en kontantinsats till en lägenhet.

Sedan fick du en dålig chef?

– Jag hade kul på jobbet, trivdes och utvecklades. Tills min bra chef försvann. Nya chefen var en riktigt jobbig människa. Med facit i hand var det riktigt djärvt men jag sa upp mig. Jag slutade på en fredag och på måndagen hade jag skaffat en lokal och skruvade ihop fyra datorer, med marknadsföring (business to business) som vår grej.

Du fick med dig två medgrundare – vad ska man tänka på där?

– Vem man startar bolag med är nästan viktigare än vem man gifter sig med. Ni hänger ihop 12-13 timmar om dagen och ni måste vara överens om grunderna. Se till att ni har samma vision och målsättning med verksamheten. Man vet aldrig vad som händer längs vägen men om ni har samma värderingar i grunden är det ett starkt partnerskap. Se också till att ha ett kompanjonsavtal, det är lite som affärsvärldens motsvarighet till äktenskapsförord.

Bolaget växte snabbt?

– Ja, det gick jättebra, på tre år var vi uppe i nästan 250 anställda i många städer. Vi som var med i starten blev kulturbärare i verksamheten. Att kärnteamet är högpresterande är viktigt, det är de som sätter tonen när din verksamhet växer. Framgång föder framgång. Och du är själv en ledstjärna för andra.

Ni fick också uppleva och överleva en riktig tuff tid?

– Ja, marknaden förändrades och det var inte längre lika lätt att betala alla löner. Vi visste att vi hade något bra men vi behövde hitta en större partner att gå ihop med. Det var tuffa månader med så hård press att mina två medgrundare blev sjukskrivna. Jag hade inga pengar kvar men det var inte ett alternativ att ge upp. Ingen slipper utmaningar. Räkna med att det kommer lägen där du måste fortsätta att kämpa och inte ge upp, det är en av de viktigaste egenskaperna som entreprenör.

Ni hittade en lösning via Dialect, berätta mer om den resan?

– Vi identifierade de två största aktörerna i vår bransch, dels Phonehouse dels Dialect som var en franchiseorganisation. Dialects vd var omöjligt att få tag i. Efter 50 samtal nådde jag honom till slut. Jag var 26 år och jag var ödmjuk men saklig och konstruktiv. Jag berättade vad vi ville göra men jag behövde även ändra hans bild av oss. Min ena medgrundare hade köpt en Lamborghini och kört runt i Stockholm, vilket gjort ett riktigt drygt intryck. ”Du ska veta att jag kör en Passat”, sa jag. Det blev en affär med Dialec, vi fick en ny chans att gasa och vi överträffade förväntningarna. Hela koncernen omsatte kring en miljard kronor.  

Vilken lärdom tog du med dig från er tuffa tid?

– Vi var inte tillräckligt fokuserade på lönsamhet. I nästa skede prioriterade vi ordning och reda på finanserna, vi skulle aldrig hamna i samma situation igen. Mitt råd är att ha fokus på intäkterna och fokus på kostnaderna. Har du en extrem disciplin i det så kommer lönsamheten. 

Nästa steg i utvecklingen för din del blev investeringar? 

– Ja, efter många år i Dialect brann jag mer för att bli mer aktiv som investerare och vara med på ett hörn när andra bygger bolag, för att se hur jag kan hjälpa till. 

Vad övertygar dig att investera? 

– Det räcker inte bara med en idé. Kom igång, visa ert ”proof of concept”, att det ni vill göra funkar – plus att ni är beredda att jobba stenhårt. Jag tittar också på hur pass kunnig entreprenören är: har du en förståelse för ditt område och är du en av de bättre i ditt fält? Då kommer ni särskilja er mot konkurrenterna och kunder känner förtroende för er. 

Om du ska ge ett sista tips till bolag som vill växa?

– Utöver att ha tydliga mål, såg vi till att medarbetare fick en utbildning i sälj men även i hur man ska tänka, med andra ord mental inställning. Det har man inte i så många bolag, samtidigt som det är vanligt för elitidrottare. Den biten tror jag på. Försök också att jobba på vad du signalerar i ditt ledarskap. Alla kommer att titta på dig, särskilt när det är utmanande tider. Det är okej vara osäker, men hitta ett sätt att visa trygghet.